Minskande elevkullar påverkar framtidens skolorganisation i Falköping

Enligt nya befolkningsprognoser från SKR förväntas en minskning av både invånare och elever framöver. För att anpassa sig till dessa förändringar gav Barn- och utbildningsnämnden tidigare i år förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av skolorganisationen för F–9 i centralorten. Översynen är nu klar och presenteras i en rapport som innehåller sex alternativa förslag som ska ge nämndens politiker underlag för beslut om framtida organisation.

En ekonomiskt hållbar organisation med fokus på kvalitet

En viktig utgångspunkt för översynen har varit att få en hållbar organisation som både kan möta de ekonomiska utmaningar som följer av ett minskat elevunderlag och samtidigt garantera eleverna en utbildning av hög kvalitet. Kommunens högsta prioritet är att alla elever ska erbjudas en likvärdig och kvalitativ utbildning, oavsett skolans storlek eller geografiska läge. En central del i kvalitetsarbetet handlar om att skapa tillräckligt stora skolenheter för att uppfylla kriterier för kvalitet, såsom tillgång till elevhälsa, behöriga lärare och pedagogiskt ledarskap. Skolorna ska också kunna erbjuda trygghet och möjligheter till sociala sammanhang för eleverna, vilket är lättare att uppnå i en större organisation.

Centralortens F–9-organisation och framtidens behov

F–6-skolor och 7–9-skolor spelar båda en betydande roll i planeringen av den framtida skolorganisationen. Eftersom det beräknade elevunderlaget framöver pekar på färre elever, innebär det att skolans organisation för såväl F–6 och 7–9 kan behöva anpassas. Förändringar i den ena skolformen påverkar vilka alternativ som är möjliga för den andra.

Anpassning av kapaciteten kan även bli aktuell för den planerade Platåskolan. Platåskolan, som är en central del av den planerade skolorganisationen för högstadieelever i centralorten, är idag dimensionerad för att ta emot 900–1 080 elever. Med den minskande

elevprognosen ser behovet nu annorlunda ut än tidigare.

Genom översynen av skolorganisationen kan kommunen även ta hänsyn till behovet av framtida flexibilitet för att möta förändringar i elevunderlaget.

Bakgrund

När beslutet om dagens skolorganisation fattades av kommunfullmäktige 2017 baserades det på dåvarande prognoser, som visade på en ökning av befolkningen och därmed också elevunderlaget. Sedan dess har situationen förändrats markant. I enlighet med nationella och lokala trender pekar de nya prognoserna på ett minskat antal barn i skolåldern, vilket gör att organisationen behöver anpassas till ett lägre elevantal. Detta gäller både för skolor som tar emot yngre elever i årskurs F–6 och högstadieskolor för årskurs 7–9.

Översynen som nu presenteras inkluderar en analys av de långsiktiga konsekvenserna av dessa demografiska förändringar. Den belyser bland annat behovet av att justera storleken på skolorna, optimera användningen av befintliga lokaler, framtida investeringsbehov och att säkerställa att resurser fördelas på ett sätt som stödjer både elevernas och verksamhetens behov.

Nästa steg

På Barn- och utbildningsnämndens möte den 19 december får nämnden information om utredningens sex förslag till ny skolorganisation. I början av 2025 tar nämnden ställning till förslagen och fattar beslut om vilka förändringar som ska genomföras.